Jag måste passa på att slå ett slag för ideell verksamhet. Det krävs att du är en viss typ av person, för att passa in i sådan typ av verksamhet. Vi snackar ju en massa jobb på fritiden utan att (i princip) få någon betalning. Det är inte alla som tycker att det är värt att så att säga "offra" tid på det.

Ända sedan jag var liten har jag varit med i olika typer av föreningar och verksamheter. Skogsmulle är väl känt bland varenda människa i min generation (uuuhhh så gammal jag känner mig när jag skriver "i min generation"...). Vi 80-talister så att säga. Sen var det gymnastik och klassfotboll, där föräldrar var med som hjälpledare eller fotbollstränare.

Sen blev jag själv tränare i gymnastik och det var väl först då jag verkligen insåg vad det egentligen går ut på att vara med i en ideell verksamhet. Det krävs verkligen ett stort engagemang och intresse för att orka med, vardagskvällar som helger. Men jag gillar det skarpt. Så skarpt att jag (i ett svagt ögonblick) tackade ja till att gå in i styrelsen för Karlstads Gymnastikförening i samband med att jag slutade som ledare. Nu är jag PR-ansvarig och sekreterare.

Och det är lika roligt än. Att få vara med och forma en förening, komma med idéer på utveckling, genomföra lyckosamma förändringar och se resultat och glada miner.

Dagens insikt: Jag har nog rätt engagemang som krävs inom ideell verksamhet ändå.